Svensk ordbok 2009, webbversion

till han`da el. tillhan`datillhan`da adverb till|­handa●i (ngns) inne­hav efter över­lämning el. över­sändning; i formella samman­hang Nollsvaret ska vara oss till handa före ons­dagpå det bruna kuvertet stod det ”NN till handa”gå ngn till handahjälpa ngn​ hon gick sin hus­mor till handa och gjorde sig o­umbärlig på gården sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. til handa; till hand